fredag 4 april 2008

Miss Johanna Stubb (I)


Jag har i min ägo en bunt gamla brev som tillhört min farmor Johanna. Idag råkade jag få syn på dem och jag läste igenom dem från början till slut. Breven har hon fått av unga män, som varit märkbart förälskade i henne. Johanna var mycket vacker och omsvärmad. Många var de pojkar som utvandrade till Amerika i början av 1900-talet och som närde hopp om att en dag ha pengar på kistbottnen och kunna resa tillbaka till Finland för att fria till den ståtliga Johanna. Det var Emil, Alex, Felix och flera till som alla öppnade sina hjärtan och andades hopp över Atlanten. Ack hur vackert skrev inte dessa herrar:


Round Mountain den 24 september 1911
"... hoppas samma tankar skola vara i ditt hjärta, för jag kan aldrig mer glömma dig förrän döden... min käraste här på jorden..." Emil


Chisholm den 29 november 1905
" ...Om du fått brefvet och ej vill svara, väntar jag dock att du delgifver mig orsaken. I alla händelser förblifver jag dig trogen. "Felix


San Fransisco den 17 juli 1907
"... Redan då jag var hemma fattade jag kärlek till dig och dessa tankar kommer dagligen för mig här. Om du har någon motkärlek så beder jag att du väntar tills jag kommer hem så vi får knyta hymens band för evigt." Alex


När slutade man skriva till varandra på detta vördnadsfulla sätt och varför? Brev från unga pojkar, brev dekorerade med vackra blommor. Suck.

Inga kommentarer: